Photobucket - Video and Image Hosting

tisdag, maj 02, 2006

Ny väntan

Då har man varit på sjukhuset också.
Kom dit vid halv elva då jag fick vänta i receptionen. Mamma var med mig så det var skönt att slippa vara ensam.
Först gjorde jag ultraljud. Var glad när jag kom in att det var en kvinnlig läkare eftersom jag fick varken ha tröja eller BH på mig.
Det var ganska coolt att se sitt eget hjärta, hur det slog och på ett ungefär hur det såg ut. Är ju inte helt lätt att se men man ser slagen och hur det är format.
Allt var som det skulle, bortsett från någonting som jag inte förstod vad det var, som tydligen var tjockare än de skulle men som tydligen inte var farligt.
Lite jobbigt var när två manliga läkare kom in för att kolla också för att de skulle se om de hittade någonting.
Hej, hej här ligger halvnakna ballerinan kom in bara, välkomna.
Jag vet att de har sett massa nakna tjejer men det är inte mindre obehagligt för det.

Efter det hade jag en och halvtimmes lunch ungefär. Pga att jag skulle göra EKG så fick jag inte äta mycket, bara någonting lätt. Så mamma köpte varsin smörgås till oss och vi gick ut för att gå en promenad i solen. Det var skönt att vara utomhus, fint väder gör än på bra humör.
Vi kom in på ämnet skriva. Jag sa att jag har valt fel linje, är inte särskilt intresserad av ekonomi och att om jag nu skulle välja linje så skulle det ha blivit Media - journalistik.
Jag skriver mycket och håller nu på och omarbetar min första roman. Vi kom fram till att det jag är allra duktigast på i ämnet är att jag har en livlig fantasi. Jag kan få historier från alla möjliga saker och det märkte jag främst i ettan på gymnasiet när vi fick göra en skrivövning på svenskan. Då hade man några rader och hade fem minuter på sig att skriva en berättelse av det. Medans de flesta inte kom någonstans så hade jag redan hunnit skriva nästan en a4 när tiden var slut. Skriva är kul.
Jag och mamma satte oss ner på en bänk och jag bad henne att testa mig.
De gick förbi en massa folk som skulle till och från sjukhuset så mamma pekade på olika personer och jag kom på en berättelse till var och en. Blev allt ifrån "Per visste att han var annorlunda redan som liten" till "Niklas och Peter jobbar båda två på sjukhuset och har varit vänner hela livet, men när Peter får ett bättre jobb på sjukhuset så blir Niklas svartsjuk och en livslång vänskap sätts på spel" Fantasi är kul.
När vi satt och åt gick förresten Nanne Grönwall förbi. Hon körde en äldre dam, gissar på hennes mamma eller liknande i rullstol. Hade jag vågat hade jag gått fram och hälsat men det gjorde jag inte, feg som jag är.

Efter lunchen var det dags för ansträngingsEKG. Återigen var jag tvungen att vara utan tröja och BH men den här gången var det bara kvinnliga läkare, tur var det.
Fick cykla samtidigt som hon tog blodtryck flera gånger och registrerade mina hjärtslag på en dator. Samtidigt fick jag säga om det gjorde ont och hur ansträngande det var.
Efter bara några minuter kom smärtan i hjärtat. Yrseln kom först efter ett tag och då avbröt läkaren det hela.
Hon hade märkt en liten skillnad i hjärtslagen men det var inte särskilt stort.
En annan läkare kom in också och kollade men de hittade ingenting mer som var fel.
Så nu får man återigen vänta och fler undersökningar kommer göras för att jag ska få veta vad som är fel på mig. Nu vet jag i alla fall att det inte är någonting fel på själva hjärtat vilket är skönt.
Men jobbigt att fortfarande inte veta, när ska det här ta slut?

Hoppas allt är bra med er andra // Maria
The only thing I hear is the beating of your heart

4 Comments:

Blogger Sandra said...

Förstår att det måste vara jobbigt att vänta. Hoppas att det löser sig snart

5:01 em  
Blogger Maria said...

Ja det är det verkligen.
Tack så mycket! :)

5:35 em  
Blogger K. said...

Hoppas att allt blir bra och att du får veta, att vänta är det värst som finns man får en massa funderingar som inte alls stämmer och jag förstår hur du kände dig när det kom in manliga läkare!

6:38 em  
Blogger Maria said...

Ja precis! Man vill ha svaret, så man kan göra någonting åt det.
ja det var verkligen pinsamt och obehagligt!

7:46 em  

Skicka en kommentar

<< Home