Kärlek

åh cornelia.
kom hem åt pannkakor och sen började flickan gråta. syster tog upp henne men det hjälptes inte hon ville inte sluta gråta.
hon gav henne till mig och jag satte mig ner i soffan och lät henne ligga över magen och med huvudet på mitt bröst. då vart hon tyst och låg och tittade åt sidan en lång stund.
den flickan är så otroligt mysig att det finns inte!

sen något mindre mysigt.
jag är rädd för att saker och ting inte är så bra mellan mig och andreas längre...
det känns som om han inte är samma person som jag träffade den 20 dec. inte heller den människa som jag lärde känna i västerås.
i göteborg var han annorlunda och jag trodde/hoppades att det berodde på att han var sjuk.
men nu är han frisk och även om han säger att det är bra... jag vet inte det är någonting.
men jag hoppas innerligt att det löser sig för den här ballerinan har fallit hårt.