2006

2007 har inte börjat särskilt bra alls. det är ju som sagt bra att det blev bättre än vad det var igår innan samtalet med andreas men det är så mycket som fortfarande känns fel.
hoppas i alla fall att jag åker imorgon så att jag kan åka bort från stockholm några dagar, känns som att jag kan behöva det.

när jag ser tillbaka på året som gick så inser jag att jag var med om ganska mycket och mitt humör har varit en riktig berg och dalbana.
januari minns jag inte alls men eftersom jag började blogga i februari så har jag mycket minnen från dess som jag kan läsa om här. eller jo förresten! det var i januari som jag träffade en annan andreas men det blev aldrig något av det. så mer än så minns jag inte.
som sagt, i februari startade jag bloggen efter att ha läst om det i veckorevyn. en tidning som jag förresten inte läser längre. ebba tog död på den i mina ögon.
i alla fall.
våren kom som en panikattack. problem med hjärtat, problem med att känna att man hör hemma. jag slutade äta, slutade berätta saker för andra och hade hela tiden det där leendet på läpparna så ingen anade någonting. ja det här har ni hört om förut så jag behöver inte ta det igen.
det enda som var bra med våren var att jag fick veta att jag skulle bli storasyster.
sommaren blev klart mycket bättre och jag började gå upp i vikt igen. tanken på att en liten flicka skulle göra sällskap i vårat stora hus kan mycket väl ha hjälpt det. jag fantiserade om hur hon såg ut och det var mycket prat om vad hon skulle heta. mina namnförslag röstades alltid ner. men sen kom någon på cornelia, minns inte vem men alla tyckte i alla fall om det så vi hade namnet klart ganska tidigt.
hösten kom och jag började trean. gick med i studentkommitén i klassen och det var det roligaste vi gjorde i skolan, att planera studentskivan.
sen kom praktiken och jag älskade att jobba på trygghansa, är glad att jag fortfarande har fem veckor kvar.
åkte till italien under hösten tillsammans med cissi och fick äntligen träffa min älskade faster igen. den veckan var underbar och det känns tråkigt att den kontakt som jag och cissi fick då nästan försvann i samma stund som vi kom hem. bara så där. men det löser vi nog, det är ju inte som att vi är ovänner, finns bara inte lika mycket tid här hemma i sverige.
vintern kom och jag blev arton. två dagar senare fick jag även världens finaste lillasyster. ja lika fin som anna då tihi. älskar att bara hålla om henne, ha henne sovandes i famnen och bara vara. det är den finaste stunden av alla.
och samma dag som cornelia kom till världen så träffade jag andreas för första gången...

2007 har svaret på hur det kommer gå.