Ondskan omkring oss

Såg ni dagens avsnitt av One Tree Hill? Om ni inte gjorde det så måste ni se reprisen.
Fy fan. Gick rakt in i själen på mig och jag gråter som ett litet barn. Hade det varit så att det bara handlade om karaktärerna så skulle jag inte reagera så här. Det är ju bara en serie.
Men det var inte så. Den ondskan som fanns i dagens avsnitt finns överallt. Den har smygit sig in i våran värld och hur mycket vi än har kämpat för att bli av med den så finns den kvar.
Vi blundar för den, kan inte se andras smärta eftersom vi själva inte känner den. Vi är så själviska att vi struntar i att hjälpa andra för att det kan påverka oss själva negativt.
Jag hatar det. Vissa föds med ondska. Det är det svårt att göra någonting åt.
Men dem som är mobbade då? De som ingen ser, som har ett helvete varje dag. Varför låter vi dem må så dåligt? Bara för att de ser ut på ett visst sätt, pratar konstigt eller på något sätt inte passar in. Varför måste vi göra det ännu tydligare att de inte är som oss andra?
Vad är vi för människor att förstöra andras liv.?
Man kan tro att ondskan bara finns hos våldtäktsmän, pedofiler eller mördare. Men det gör den inte. Kolla bara skolan du går i. Finns det någon som är ensam där?
Kanske förstår man inte hur illa den har det, för den säger ingenting. Men är alltid allting som det ser ut på utsidan? När du mår dåligt, kan alla se det då?
Jag säger inte att jag är bättre själv. Jag behövde ett avsnitt av One Tree Hill för att se saker från ett annat sätt.
Jag grät från början tillslut, mer och mer. Jag är så trött på den ondska som finns överallt.
Varför är vi så själviska? Varför låter vi det gå så långt att folk tar livet av sig, livet av andra? Att de ska behöva må så dåligt att den vackra människa som som fanns inom dem mördas. Av oss andra.
Är det redan försent?