Jag älskar dig.

Jag har alltid undrat över det här med orden “jag älskar dig”.
För jag menar, när jag har fått höra dem orden så har inte skillnaden från stunden innan till stunden efter direkt varit stor. Med T tog det ett bra tag tills han sa det medan P sa det ganska tidigt. Hur vet man att man älskar någon och vart går gränsen?

Själv har jag alltid gått efter teorin att när man sett den andra personens brister och ändå vill stanna i förhållandet så vet man att man älskar den. Men varför ska det vara tack vare de dåliga sidorna som får än att inse det? Måste man uppleva något dåligt för att bekräfta det som är bra?

Tänk om ämnet älska fanns i gymnasiet. Ja då menar jag inte sexuellt utan mer känslomässigt. Frågan är då bara vem som skulle leda lektionen. Kanske är det så att betydelsen av de tre orden är helt olika för alla. Min granne kanske anser att älskar gör man när den personen köpt en dyr klänning till henne och min klasskamrat kanske tycker att tillit är den viktigaste ingrediensen.

Själv vet jag inte exakt vad det är som gör att jag börjat älska någon. Men det krävs i alla fall mycket för att jag ska känna det. Hur är det för dig?