You're the closest to heaven that I'll ever be

när man sitter på tåget hem från jobbet så är det så skönt att koppla av med en bra bok (för tillfället martina-koden) och njuta av tystnaden som de nya tågen ger.

men vissa människor förstår inte konceptet tydligen. det finns en utländsk man som de första fem veckorna jag jobbade alltid gick och tiggde pengar på ett språk som ingen (i alla fall inte jag) förstod. men han verkade inte tjäna så bra på det, kanske för att han mest skrämde passagerarna.

så nu har han istället köpt ett instrument som han spelar på, och det är ännu värre. för den jobbiga rösten har bytts ut mot något så gällt att man känner för att slå huvudet mot rutan, vad som helst för att få oljudet att försvinna.

och jag måste säga att han är ett geni, för han sätter verkligen alla falska toner som instrumentet kan spela. och efteråt tigger han återigen pengar. jag är bara glad att han slutat spela. men aldrig att jag betalar och uppmuntrar ett beteende som inte ens djävulen skulle välkomna.